Hannah

inget riktigt vet vem han är. men han finns.
tydligen.

deklarationspapprena kom.
o jag grät floder o va innerligt förtvivlad o lessen. jag har ju, som ni förstår, inte långt till lipen. men detta va från djupet av hjärtat.

3500 kr är en förmögenhet för mej.
1/4 av lönen.
går o sliter o fryser o stiger upp själsdödande tidigt fem dagar i veckan. (plus att jag ofta jobbar en sjätte på segbolis.)
o va fan får jag för det.
restskatt.

nu vet jag iaf vad jag ska önska mej i födelsedagspresent.

på tal om det så kanske ett par nya converse är på hitgång om en vecka.
mor o far lever lyxliv o är igen på vacation. nu i USA.
= ev lite sjyssta convisar.

tur det eftersom jag har tusan inte råd o köpa några egna.'

jag ska nu trotsa förkylningen o gå ut lite. får gömma mej så ingen ser mej o skvallrar.
byta däck på bilen.
eller jag ska få dom bytta.'
många saker me tim blir erhört smidiga.
även om jag tycker det känns lite dumt.
som om jag snikar.
fast... det är ju det jag gör?

fantastiskt träningssugen blir jag av o va sjuk iaf.
även om jag hittils inte ahr vilat spec mkt. åsa drog till fjälls så jag ade inte mkt att välja på än o dra på mej headsetet igår o hoppa upp på brädan o köra lite bp.
gick väl bra igår.
men jag blev  inte mindre förkyld direkt.

och... kanske dags för en sånhär snart?

den nya magnum glassen. va den nu heter. har ännu inte intagit första glassen för året. men jag tycker det verkar va galet dags.


hej.